Den här studien handlar om hur medborgare tillgodogör sig samhällsinformation på Kommuners webbplatser. Syftet med studien är att visa hur tre småbarnsföräldrar lyckas finna och förstå kommunwebbplatsers information om regler och avgifter i förskolan. Fokus ligger på två nivåer: på språket och på strukturen. De tre informanter som deltar i studien bor i olika delar av Stockholm, och de testar tre mellanstora Kommuners webbplatser. Kommunerna ligger i olika landsdelar.

Informationsteknik används idag i stor utsträckning för att sprida information och även våra myndigheter publicerar alltmer information på sina webbplatser. Människor förväntas vara självständiga och kapabla att på egen hand finna den information de behöver, men faktum är att information på dessa webbplatser kan vara otillgänglig för vissa användargrupper. Omkring en fjärdedel av den vuxna befolkningen i Sverige har lässvårigheter och det är inte självklart att de kan läsa och förstå det som är skrivet på myndigheternas webbplatser.Syftet med denna uppsats är att studera om informationen på svenska Kommuners webbplatser kan anses tillgänglig för personer med lässvårigheter. Vidare utreds även vilka åtgärder som kan vidtas för att åtgärda brister i denna typ av tillgänglighetsanpassning, samt vilken information på kommunernas webbplatser som är mest relevant att göra tillgänglig för personer med lässvårigheter genom översättning till lättläst svenska. Detta har gjorts genom att undersöka hur väl informationen motsvarar rekommendationerna för lättläst svenska och WCAG 1.0 riktlinje 14.

24-timmarsmyndigheten är en vision om att myndigheter skall erbjuda medborgare och företag e-tjänster över Internet dygnet runt. De e-tjänster, inom ramen för 24 timmarsmyndigheten, som föreslås finnas på en kommuns webbplats är föreslagna utifrån ett producentperspektiv, alltså utifrån kommunernas egna förvaltningar. Det finns inga, eller få, undersökningar som visar på vilka e-tjänster som föreslås eller prioriteras utifrån ett konsumentperspektiv, alltså från kommuninvånare och företag.I arbetet undersöks vilka förslag på e-tjänster som föreslås utifrån ett konsumentperspektiv, om de e-tjänster som framkommit skiljer sig mot de e-tjänster som föreslagits utifrån ett producentperspektiv samt om e-tjänster prioriteras lika utifrån de båda perspektiven.Efter intervjuer med både kommuninvånare och företag dras slutsatsen att det finns skillnader mellan ett konsumentperspektiv och ett producentperspektiv när det gäller e-tjänster. Även om likheterna är större finns det skillnader både när det gäller föreslagna e-tjänster och prioritering av dessa. Alltså behövs ett konsumentperspektiv tas i beaktande vid utveckling av e-tjänster på Kommuners webbplatser..

Vi anser att begreppet centrala webbplatser på ett tydligt sätt beskriver de webbplatser som utgör en beroendeställning i samhället. Men är dessa webbplatser utformade på ett sådant sätt att de når fram till alla potentiella användare, som har intresse av de tjänster som tillhandahålls? Genom att undersöka användbarheten på de största Internetbankerna i samhället, inom ramen av en fallstudie, så har vi skapat oss en bild av den komplexitet som råder på denna typ av centrala webbplatser, med tanke på de behov som måste uppfyllas. De slutsatser vi kan dra av undersökningen påvisar att det finns användbarhetsproblem som främst kan kopplas till den äldre generationen av användare, men att de centrala webbplatserna i överlag är användbara..

Planerandet för resande i dagens samhälle inleds för merparten av världens turister på internet och andelen som gör det ökar ständigt. Informationssökande om platser och dess utbud samt bokning av reserelaterade produkter och tjänster utgör en stor del av planeringsfasen. Tidigare studier har visat att webbplatser för turism överlag inte är anpassade efter det som turister efterfrågar på internet under planeringsfasen av en resa. Därför uppstår viss problematik.De värmländska kommunernas webbplatser för besöksnäringen är i de allra flesta fall en del av de kommunala webbplatserna. Studier om kommunala webbplatser tillgänglighet visar på att mer än hälften av Värmlands kommuner placerar sig vid den nedre halvan av rankingen.

En undersökning genomförd av Statskontoret, 2005, visar att webbanvändare har önskemål om att lättare hitta information på offentlig sektors webbplatser. Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur kommunala webbplatser kan förbättras så att användarna lättare kan hitta den information de söker. Enligt teorier hämtade från området för webbdesign och användbarhet påverkar aspekterna struktur, navigation, design samt text och etikettering möjligheten att hitta på webbplatser. En studie av nio kommunala webbplatser visar att de förevisade teorierna efterföljs i viss mån och i olika utsträckning av de olika kommunerna. Främst förekommer brister inom områdena struktur samt text och etikettering.

Idag ställs det allt högre krav på en webbplats än vad det gjordes för 10 år sedan. Det är idag viktigt att innehållet på en webbplats är tillgänglig för användarna. Denna studie är till för att belysa och skapa en förståelse för de problem som finns idag för att göra en webbplats tillgänglig i de olika webbläsarna som finns. För att hantera de problemen kommer vårt resultat som är förslag på riktlinjer kunna användas av personer som arbetar med webbdesign där behov av kunskapen saknas för att skapa tillgängliga webbplatser. För att ta reda på hur man bör arbeta för att gör webbplatser tillgängliga har vi först gjort en litteraturstudie för att sedan kunna genomföra en empiriskstudie i form av kvalitativa intervjuer.

1GÖTEBORGS UNIVERSITETInstitutionen för svenska språketEtt textperspektiv på kommuners kommunikation med ungdomarAnne MogrenSpecialarbete, 7,5 hpSvenska språket, fördjupningskurs 1203Vt 2013Handledare: Einar Korpus.

Denna studie beskriver innebörden i begreppen användbarhet och Activity Theory, samt hur den senare kan användas för att stärka utvecklingen av användbara webbplatser. Studien är genomförd ur ett utvecklarperspektiv. Resultatet av studien visar att användbarhet är en egenskap som uppstår i användandet av en artefakt, detta pekar både teori och empiri på. Studien visar också att Activity Theory kan användas på flera sätt för att stärka utvecklingen av användbara webbplatser. Vi anser att de resultat vi kommit fram till i vår studie gäller inte bara för utveckling av webbplatser utan de gäller även utvecklingen av informationssystem och informationsteknologi i en vidare utsträckning..

Internet består av väldigt många webbplatser där både kvalitet och kvantitet varierar. Dagens webbplatser är ofta kompakta genom att de innehåller mycket länkar, information och grafik. Detta medför att sidorna blir röriga och ger för många synintryck för användaren. Det blir svårt för användaren att ta till sig informationen och att tyda budskapet. I detta arbete utreds hur en webbplats bör se ut för att vara så tydlig som möjligt gentemot användaren.

Planerandet för resande i dagens samhälle inleds för merparten av världens turister på internet och andelen som gör det ökar ständigt. Informationssökande om platser och dess utbud samt bokning av reserelaterade produkter och tjänster utgör en stor del av planeringsfasen. Tidigare studier har visat att webbplatser för turism överlag inte är anpassade efter det som turister efterfrågar på internet under planeringsfasen av en resa. Därför uppstår viss problematik.De värmländska kommunernas webbplatser för besöksnäringen är i de allra flesta fall en del av de kommunala webbplatserna. Studier om kommunala webbplatser tillgänglighet visar på att mer än hälften av Värmlands kommuner placerar sig vid den nedre halvan av rankingen.

Internet består av väldigt många webbplatser där både kvalitet och kvantitet varierar. Dagens webbplatser är ofta kompakta genom att de innehåller mycket länkar, information och grafik. Detta medför att sidorna blir röriga och ger för många synintryck för användaren. Det blir svårt för användaren att ta till sig informationen och att tyda budskapet. I detta arbete utreds hur en webbplats bör se ut för att vara så tydlig som möjligt gentemot användaren.

Sammanfattningen är skriven på lättläst svenska. Denna uppsats handlar om hur svenska myndigheters webbplatser fungerar för personer med annat förstaspråk än svenska. Denna målgrupp kallar jag för ?andraspråksläsare?. Jag undersöker vilka förenklingar som fungerar för andraspråksläsare och om andraspråksläsare väljer lättlästa texter.

Syftet med denna studie är att undersöka förekomsten av eventuella användbarhetsproblem och brister på webbplatser som tillhandahåller tjänster för digital uthyrning av film. I de fall existensen är ett faktum, har vi haft för avsikt att undersöka vilka dessa användbarhets-problem är och om det är möjligt att bygga bort dem genom att applicera befintlig kunskap inom användbarhet och webbdesign. För att kunna uppnå detta syfte har vi genomfört kvalitativa experiment på tre av de dåvarande största webbplatserna som erbjöd denna tjänst. Experimentens resultat analyserades både kvalitativt och kvantitativt för att uppnå en högre trovärdighet. Vår studie visade att det inte bara råder en uppsjö användbarhetsproblem på dessa webbplatser, utan att många av dem är så pass allvarliga att de omöjliggör användning av webbplatsernas tjänster.

Planerandet för resande i dagens samhälle inleds för merparten av världens turister på internet och andelen som gör det ökar ständigt. Informationssökande om platser och dess utbud samt bokning av reserelaterade produkter och tjänster utgör en stor del av planeringsfasen. Tidigare studier har visat att webbplatser för turism överlag inte är anpassade efter det som turister efterfrågar på internet under planeringsfasen av en resa. Därför uppstår viss problematik.De värmländska kommunernas webbplatser för besöksnäringen är i de allra flesta fall en del av de kommunala webbplatserna. Studier om kommunala webbplatser tillgänglighet visar på att mer än hälften av Värmlands kommuner placerar sig vid den nedre halvan av rankingen.